Värmeåtervinningsventilation och energiåtervinningsventilation kan ge kostnadseffektiva ventilationssystem som också minskar fukt och värmeförluster.
Fördelar med värme- och energiåtervinningsventilationssystem
1) de minskar värmeförlusten så mindre värmetillförsel (från annan källa) krävs för att höja inomhustemperaturen till en behaglig nivå
2) Det krävs mindre energi för att flytta luft än för att värma upp den
3) dessa system är mest kostnadseffektiva i en relativt lufttät byggnad och när de installeras som en del av nybyggnation av hus eller större renoveringar – de är inte alltid väl lämpade för eftermontering
4) de tillhandahåller ventilation där öppna fönster skulle utgöra en säkerhetsrisk och i fönsterlösa rum (t.ex. invändiga badrum och toaletter)
5) de kan fungera som ett ventilationssystem på sommaren genom att kringgå värmeöverföringssystemet och helt enkelt ersätta inomhusluften med utomhusluft
6) de minskar fukten inomhus på vintern, eftersom svalare utomhusluft har en lägre relativ luftfuktighet.
Hur de fungerar
Värmeåtervinningsventilation och energiåtervinningsventilationssystem är kanalventilationssystem som består av två fläktar – en för att suga in luft utifrån och en för att ta bort gammal internluft.
En luft-till-luft värmeväxlare, vanligtvis installerad i ett takutrymme, återvinner värme från den inre luften innan den släpps ut till utsidan och värmer den inkommande luften med den återvunna värmen.
Värmeåtervinningssystem kan vara effektiva. BRANZ genomförde ett försök i ett testhus och kärnan återvann cirka 73 % av värmen från utgående luft – i linje med den typiska effektiviteten på 70 % för korsflödeskärnor. Noggrann design och installation är avgörande för att uppnå denna effektivitetsnivå – den faktiska levererade effektiviteten kan sjunka till under 30 % om kanalluft och värmeförluster inte beaktas ordentligt. Under installationen är inställning av ett balanserat frånlufts- och insugsluftflöde avgörande för att uppnå optimal effektivitet i systemet.
Försök helst bara att återvinna värme från rum där lufttemperaturen är betydligt över utomhustemperaturen och leverera den uppvärmda friska luften till välisolerade rum så att värmen inte går förlorad.
Värmeåtervinningssystem uppfyller kraven på frisk utomhusluftsventilation i bygglagens paragraf G4 Ventilation.
Notera: Vissa system som drar in luft i ett hus från takutrymmet annonseras eller marknadsförs som värmeåtervinningssystem. Luft från takutrymmet är inte frisk utomhusluft. När du väljer ett ventilationssystem för värmeåtervinning, se till att det föreslagna systemet faktiskt innehåller en värmeåtervinningsanordning.
Energiåtervinning ventilationssystem
Energiåtervinningsventilationssystem liknar värmeåtervinningssystem men de överför såväl vattenånga som värmeenergi, och kontrollerar därmed fuktnivåerna. På sommaren kan de ta bort en del av vattenångan från den fuktbelastade utomhusluften innan den förs in inomhus; på vintern kan de överföra såväl fukt som värmeenergi till den inkommande kallare, torrare utomhusluften.
Energiåtervinningssystem är användbara i miljöer med mycket låg relativ fuktighet där ytterligare fukt kan krävas, men om fuktavlägsnande krävs, specificera inte ett fuktöverföringssystem.
Dimensionering av ett system
Byggnadsbalkens krav på frisk uteluftsventilation kräver ventilation för upptagna utrymmen enl NZS 4303:1990 Ventilation för acceptabel inomhusluftkvalitet. Detta sätter hastigheten till 0,35 luftbyten per timme, vilket motsvarar ungefär en tredjedel av all luft i huset som byts ut varje timme.
För att bestämma storleken på ventilationssystemet som krävs, beräkna den inre volymen i huset eller den del av huset som krävs för att ventileras och multiplicera volymen med 0,35 för att få den minsta volymen luftbyten per timme.
Till exempel:
1) för ett hus med en golvyta på 80 m2 och inre volym på 192 m3 – multiplicera 192 x 0,35 = 67,2 m3/h
2) för ett hus med en golvyta på 250 m2 och inre volym på 600 m3 – multiplicera 600 x 0,35 = 210 m3/h.
Kanalisering
Kanaler måste tillåta luftflödesmotstånd. Välj största möjliga kanalstorlek eftersom ju större kanaldiametern är, desto bättre luftflödesprestanda och desto lägre luftflödesljud.
En typisk kanalstorlek är 200 mm diameter, som bör användas när det är möjligt, reducera till 150 eller 100 mm diameter kanalisering till takventiler eller galler vid behov.
Till exempel:
1) en 100 mm takventil kan tillföra tillräckligt med frisk luft till ett rum med en inre volym på 40 m3
2) för ett större rum bör både utblåsnings- och tilloppsventiler eller galler i taket vara minst 150 mm i diameter – alternativt kan två eller flera takventiler med en diameter på 100 mm användas.
Kanalisering bör:
1) ha invändiga ytor som är så släta som möjligt för att minimera luftflödesmotståndet
2) ha minsta möjliga antal böjar
3) där böjar är oundvikliga, ha dem så stor diameter som möjligt
4) ha inga snäva böjar eftersom dessa kan orsaka betydande luftflödesmotstånd
5) vara isolerad för att minska värmeförluster och kanalljud
6) ha ett kondensavlopp för avgaskanalen för att tillåta avlägsnande av fukt som skapas när värmen avlägsnas från luften.
Värmeåtervinningsventilation är också ett alternativ för ett enkelrum. Det finns enheter som kan installeras på en yttervägg utan behov av kanalisering.
Tillförsel- och avgasventiler eller galler
Leta upp lufttillförsel och utblåsningsventiler eller galler för att maximera systemets prestanda:
1)Placera tillförselventiler i vardagsrum, t.ex. vardagsrum, matsal, arbetsrum och sovrum.
2)Placera avgasventiler där fukt genereras (kök och badrum) så att lukter och fuktig luft inte dras genom bostadsområdena innan de ventileras.
3) Ett annat alternativ är att placera tillförselventiler på motsatta sidor av huset med en frånluftsventil i hallen eller en central plats i huset så att frisk, uppvärmd luft levereras till husets omkrets (t.ex. vardagsrum och sovrum) och rinner igenom till en central avgasventil.
4)Placera inomhusförsörjnings- och avgasventiler en bit ifrån varandra i rummen för att maximera den friska, varma luftcirkulationen genom utrymmet.
5) Placera utomhuslufttillförseln och frånluftsutloppsventilerna tillräckligt långt ifrån varandra för att säkerställa att frånluften inte sugs in i friskluftsintaget. Om möjligt, placera dem på motsatta sidor av huset.
Underhåll
Systemet bör helst servas årligen. Dessutom bör husägaren åta sig de regelbundna underhållskraven som anges av tillverkaren, vilket kan inkludera:
1)byte av luftfilter 6 eller 12 månader
2) Rengöring av utvändiga huvar och skärmar, vanligtvis 12 månader
3)rengöring av värmeväxlarenheten antingen 12 eller 24 månader
4) Rengör kondensatavloppet och kastrullerna för att ta bort mögel, bakterier och svampar 12 månader.
Ovanstående innehåll kommer från webbsidan: https://www.level.org.nz/energy/active-ventilation/air-supply-ventilation-systems/heat-and-energy-recovery-ventilation-systems/. Tack.
